Stockholms skärgård

Djurliv under ytan

Det du faktiskt möter här nere — fiskar och djur, men också tången, ålgräset och naten som allting annat står i. Skrivet för någon som ska ner i vattnet: var arten håller till, när på året, och vad du känner igen den på när den glider förbi i grumligt vatten.

Sök art

Var i vattnet

Vad det är

36 arter

Var i vattnet

Abborre

Perca fluviatilis

Höga mörka tvärband över grönbrun rygg och orangeröda bukfenor. Den taggiga ryggfenan fälls upp när den blir nyfiken.

Storlek: 15–35 cm
När: Hela året, mest aktiv i varmt vatten

Var i vattnet

Gädda

Esox lucius

Lång kropp med ryggfenan långt bak och en platt, andliknande nos. Står orörlig tills den inte gör det.

Storlek: 40–100 cm
När: Året runt. Leker på grunt vatten tidig vår

Var i vattnet

Strömming

Clupea harengus

Silverblank sida och mörkblå rygg. Ser du ett stim som vänder samtidigt är det oftast den.

Storlek: 15–25 cm
När: Går in på grundare vatten för lek vår och sommar

Var i vattnet

Gärs

Gymnocephalus cernua

Ser ut som en liten, gråbrun abborre utan tydliga tvärband, men med mörka prickar och en sammanhängande ryggfena.

Storlek: 8–15 cm
När: Året runt

Var i vattnet

Skrubbskädda

Platichthys flesus

Platt och oval med båda ögonen på samma sida. Känns igen på små vårtliknande knölar längs ryggfenans bas.

Storlek: 20–30 cm
När: Året runt

Var i vattnet

Rötsimpa

Myoxocephalus scorpius

Oproportionerligt stort huvud med taggar på gällocken, och breda bröstfenor den vilar på som händer.

Storlek: 15–30 cm
När: Året runt, mest synlig vintertid

Var i vattnet

Oxsimpa

Taurulus bubalis

Mindre än rötsimpan och med en tydlig skäggtöm i mungipan. Ofta rödbrunt marmorerad.

Storlek: 10–18 cm
När: Året runt

Var i vattnet

Tånglake

Zoarces viviparus

Ålliknande men med en sammanhängande fenbård runt bakkroppen. Brungul med mörkare marmorering.

Storlek: 20–35 cm
När: Året runt

Var i vattnet

Svart smörbult

Gobius niger

Mörk, nästan sotig, med bukfenorna sammanvuxna till en sugskiva. Hanen blir riktigt svart under leken.

Storlek: 8–15 cm
När: Året runt

Tre sjustråliga smörbultar som svävar fritt i vattnet ovanför ett bälte med blåstång.

Var i vattnet

Sjustrålig smörbult

Gobiusculus flavescens

Liten, genomskinligt brunröd, och till skillnad från andra smörbultar simmar den fritt i vattnet.

Storlek: 4–6 cm
När: Vår till höst

Var i vattnet

Tångsnälla

Syngnathus typhle

Trådsmal med en tillplattad, rörformad nos. Står ofta rakt upp och ner och härmar ett grässtrå.

Storlek: 15–30 cm
När: Vår till höst

Var i vattnet

Mindre havsnål

Nerophis ophidion

Ännu smalare än tångsnällan och nästan utan fenor. Grönaktig, ser mest ut som en bit tråd.

Storlek: 15–25 cm
När: Vår till höst

Storspiggshane i lekdräkt med röd buk och blågrönt skimmer, över ljus sandbotten.

Att tänka på

Var i vattnet

Storspigg

Gasterosteus aculeatus

Liten med tre taggar på ryggen. Hanen får knallröd buk och blåa ögon under leken.

Storlek: 5–9 cm
När: Störst antal på våren, när den går in för lek

Sjurygg som sitter fastsugen på en sten intill en klump orange rom.

Nära hotad

Var i vattnet

Sjurygg

Cyclopterus lumpus

Rund och klumpig med knöliga rader längs kroppen. Hanen blir rödaktig, honan blågrön.

Storlek: Runt 20 cm i Östersjön
När: Februari till maj på grunt vatten — resten av året djupare

Svartmunnad smörbult på en bädd av blåmusslor, med en svart fläck baktill på främre ryggfenan.

Invasiv främmande art

Var i vattnet

Svartmunnad smörbult

Neogobius melanostomus

Kraftigare än våra egna smörbultar, med en tydlig svart fläck bakerst på den främre ryggfenan.

Storlek: 10–20 cm
När: Året runt

Tät bank av blåmusslor som helt täcker ett stenblock.

Var i vattnet

Blåmussla

Mytilus edulis

Blåsvarta, droppformade skal i tjocka mattor. Sitter fast med trådar den spinner själv.

Storlek: 2–5 cm i Östersjön
När: Året runt

Öronmanet som svävar i grönt vatten, med fyra hästskoformade ringar synliga genom den genomskinliga klockan.

Att tänka på

Var i vattnet

Öronmanet

Aurelia aurita

Genomskinlig, flat klocka med fyra hästskoformade ringar mitt i. Kanten har bara en kort frans — inga långa trådar.

Storlek: 10–25 cm i diameter
När: Flest på sensommaren och hösten, när årets generation vuxit till sig

Var i vattnet

Skorv

Saduria entomon

Ser ut som en mycket stor gråsugga. Plattryckt och ledad i plåtar tvärs över ryggen, blekt gulvit, med en spetsig sköld baktill.

Storlek: 3–8 cm
När: Året runt, mest på djupare mjukbotten

Brännmanet som svävar i grönt vatten, med rödbrun veckad klocka, gulaktiga munarmar och ett moln av hårfina tentakler som släpar långt efter.

Att tänka på

Var i vattnet

Brännmanet

Cyanea capillata

Rödbrun till gulaktig klocka med tjocka, veckade munarmar under och ett moln av långa, hårfina tentakler som kan sträcka sig många meter.

Storlek: Klocka 10–40 cm
När: Sensommar och höst, med inflöden av salt vatten

Ål som simmar tätt över en sandbotten med småsten, med ormlik kropp och rygg-, stjärt- och analfena i en enda sammanhängande söm.

Nära hotad

Var i vattnet

Ål

Anguilla anguilla

Ormlik kropp utan bukfenor, med rygg-, stjärt- och analfena i en enda sammanhängande söm. Liten mun och små ögon, brun till gulaktig undertill.

Storlek: 40–100 cm
När: Året runt, aktiv i skymning och mörker

Stim av horngäddor strax under vattenytan, mycket långsmala och silverblanka med långa spetsiga näbbliknande käkar.

Var i vattnet

Horngädda

Belone belone

Mycket lång och smal, silverblank med grönaktig rygg och ett långt, spetsigt näbbliknande käkpar fullt av små tänder.

Storlek: 50–90 cm
När: Maj till augusti, som tätast under leken i maj

Var i vattnet

Gös

Sander lucioperca

Långsträckt och gråblank med mörka tvärband, taggig främre ryggfena och tydliga huggtänder i framkäken. Ögat lyser matt i lampsken.

Storlek: 40–80 cm
När: Året runt, mest aktiv i skymning

Var i vattnet

Mört

Rutilus rutilus

Silverblank med röda ögon och rödaktiga buk- och analfenor. Munnen sitter längst fram och är liten, utan tänder att se.

Storlek: 15–30 cm
När: Året runt

Havstulpaner tätt intill varandra på en sten, vita koner av kalkplattor där ett par sträcker ut sina fjäderlika ben i vattnet.

Invasiv främmande art

Var i vattnet

Havstulpan

Amphibalanus improvisus

Små vita till gråvita koner av kalkplattor, tätt intill varandra. Under vattnet sticker ett fjäderlikt ben ut och sveper i vattnet.

Storlek: 5–12 mm
När: Året runt. Nya sätter sig i juli och augusti

Var i vattnet

Tångräka

Palaemon adspersus

Nästan helt genomskinlig med tunna bruna eller gulaktiga streck, långa antenner och en sågtandad spets mellan ögonen.

Storlek: 4–8 cm
När: Vår till höst, talrikast sensommar

Sandmusslans två sammanvuxna andrör sticker upp ur sandbotten — resten av djuret ligger nergrävt.

Invasiv främmande art

Var i vattnet

Sandmussla

Mya arenaria

Ser man den alls syns bara två sammanvuxna andrör som sticker upp ur botten. Själva skalet är avlångt, vitgrått och något gapande i ena änden.

Storlek: 5–10 cm
När: Året runt

Blåstång på en sten, olivbrun och gaffelgrenad med mittnerv längs varje flik och blåsor parvis på ömse sidor om nerven.

Att tänka på

Var i vattnet

Blåstång

Fucus vesiculosus

Olivbrun, läderaktig och gaffelgrenad, med en tydlig mittnerv längs varje flik. Blåsorna sitter parvis på ömse sidor om nerven.

Storlek: 20–80 cm
När: Året runt. Frodigast försommar till sensommar

Tät ålgräsäng på sandbotten, med långa bandformade blad av jämn bredd som böjer sig åt samma håll med vattnet.

Att tänka på

Var i vattnet

Ålgräs

Zostera marina

Långa, bandformade blad av jämn bredd som böjer sig åt samma håll med vattnet. Grönt och mjukt, inte brunt och styvt som tång.

Storlek: Blad 30–100 cm
När: Året runt. Grönast och tätast på sommaren

Var i vattnet

Ålnate

Potamogeton perfoliatus

Breda, halvgenomskinliga blad som sitter tätt om stjälken som en krage. Blad och stjälk är ljust olivgröna och känns nästan som papper.

Storlek: Stjälk 50–200 cm
När: Maj till oktober. Vissnar ner om vintern

Var i vattnet

Hornsärv

Ceratophyllum demersum

Styva, mörkgröna blad i kransar runt stjälken, varje blad gaffelgrenat och taggigt att dra handen längs. Den saknar rötter helt.

Storlek: Stjälk 30–150 cm
När: Sommar och höst

Var i vattnet

Axslinga

Myriophyllum spicatum

Fjäderlika blad i kransar om fyra runt en rödaktig stjälk. Varje blad är delat i mjuka, hårfina flikar.

Storlek: Stjälk 50–250 cm
När: Juni till september

Var i vattnet

Borststräfse

Chara aspera

Grågröna, styva stjälkar med korta grenar i kransar. Känns strävt och krackelerat, nästan som fint grus — den är kalkbelagd.

Storlek: 5–25 cm
När: Året runt, tätast sensommar

Var i vattnet

Grönslick

Cladophora glomerata

Klargröna, trådfina tofsar som känns strävt och lite sträva mellan fingrarna. Sitter i buskar på hårt underlag.

Storlek: Tofsar 5–30 cm
När: Försommar till sensommar, sedan lossnar den

Var i vattnet

Ullsläke

Ceramium tenuicorne

Rödbrunt till gråviolett fint ludd. Nära håll syns att trådarna är gaffelgrenade och slutar i små böjda tänger.

Storlek: 2–10 cm
När: Året runt, mest sommartid

Var i vattnet

Gaffeltång

Furcellaria lumbricalis

Mörkt rödbrun till nästan svart, styv och trådrund — som små stela buskar av maskkroppar. Grenar sig i jämna gafflar.

Storlek: 5–20 cm
När: Året runt

Vassbestånd sett under ytan, med grova bruna strån utan blad och ett avbrutet strå där det ihåliga röret syns.

Att tänka på

Var i vattnet

Vass

Phragmites australis

Grova, ihåliga strån i täta bestånd. Under ytan är stråna bruna och kala, med ett lager påväxt och ofta ett mörkt rum innanför.

Storlek: Strån 1–4 m över ytan
När: Året runt. Fjolårsstrån står kvar hela vintern

Om bilderna

Bilderna är inte fotografier. De är framtagna med bildmodell utifrån en beskrivning av varje arts anatomi, och sedan kontrollerade mot det som faktiskt skiljer arterna åt — två ryggfenor på abborren mot en på gärsen, skäggtöm på oxsimpan men inte på rötsimpan, blåsor parvis på blåstången men inte på sågtången.

Det står utskrivet under varje bild, för det ska det göra. Skälet att göra så här var att fria foton på de här arterna är tagna av olika fotografer i olika vatten och aldrig gick att få att hålla ihop — och för flera arter fanns ingen användbar bild alls.

Artlistan är avstämd mot Länsstyrelsen i Stockholms läns affisch Fiskar i Stockholms skärgård (2016). Den är värd att titta på — men dess illustrationer är gjorda av Linda Nyman och Karl Jilg ur Nationalnyckeln och är upphovsrättsskyddade, så de finns inte här.

Ska du artbestämma på allvar, ta med en riktig bestämningsnyckel.