L2002:7829

Fartygslämning. Fyndet bestod av en bottenstock, dvs en del av ett spant, till ett fartyg med tre fragment av bordläggningsplankor. Bottenstocken kom upp i nätet vid fiske på 8 meters djup och låg vid besiktningstillfället på land. Av måttet av bottenstocken att döma rör det sig om en förhållandevis stor skuta, uppskattningsvis omkring fem meter bred. Om förhållandet varit 3:1 skulle den vara 15 meter lång. Bottenstocken (furu) är 2,75 m lång och 20 cm bred i mitten för att smalna av i spetsarna. Höjden på bottenstocken uppgår som mest till 20 cm. På undersidan av bottenstocken är tre fragment av bordläggning (furu) vidhäftad med trädymlingar. Bordläggningen är som längst bevarad till 1,15 m längd; tjocklek 2 cm och bredd 19, 32 respektive 25 cm. Tio trädymlingar iakttogs på ovansidan av bottenstocken; diameter 3 cm. I mitten av trädymlingarna är dessa kilade underifrån med kil som har måtten 1,5 gånger 1 cm på utsidan. Avståndet mellan dymlingarna är mellan 17 och 23 cm. Mellan bordläggningsplankorna drev av nöthår. På den bredaste bordläggningsplankan tre avtryck av bortrostade omböjda spikar som visar att bordläggningsplankorna varit spikade utifrån; 17 cm mellan spikhålen; de bockade delarna av spikarna var ca 4 cm och nedslagna i tvärfiberriktningen. Två prover togs, från två bordläggningsplankor, för dendrokronologisk datering. Dateringen visar att träden sannolikt är fällda i början av 1600-talet, vilket gör en datering av förlisningstillfället trolig till 1600-talets första hälft (NN rapportblad 2010 j.nr. A8871). Slutsatser och bedömning Fyndet enligt upphittaren hör till en fartygslämning varav sammanhängande delar fortfarande finns kvar på botten. Denna bedömning görs genom att garn tidvis fastnar i anslutning till fyndplatsen. Av måttet av bottenstocken att döma rör det sig om en förhållandevis stor skuta, uppskattningsvis omkring fem meter bred. Om förhållandet varit 3:1 skulle den vara 15 meter lång. Besiktades av Sjöhistoriska museet, år 2009. (326-1837-2011).