L1987:6802

Område med fartygslämningar, 6 st pråmar. Falsterbohus grävdes ut redan 1887-1891, 1899-1900 och 1907-1911 av arkeologer från Lund. Under detta arbete dokumenterades minst en av de 6 st pråmar som fanns i den södra vallen. Den ostligaste och största av pråmarna blev upptagen 1911 och förd till Kulturen i Lund. Pråmfyndet gav upphov till antagandet att det funnits en hamn vid borgen. Under åren 1934-1935 utförde RAÄ med hjälp av ett stort antal värnpliktiga en arkeologisk undersökning och restaurering av Falsterbohus. Man kunde nu konstatera att pråmarna deponerats på torra land, och att de fungerat som fundament för vallen, för att förstärka denna vid stormfloder. Omedelbart utanför den södra yttre vallgraven dokumenterades även en stenbarriär, som troligen anlagts som vågbrytare. Fem av pråmarna kvarligger på fyndplatsen. Pråmarna har förmodligen ursprungligen använts till att lasta och lossa fartyg som legat på redden. Pråmarna som ligger kvar under vallen är mellan 14,1 och 15,1 meter långa. Ingen av dem är hel. Vänstra hörnet av aktern på den andra pråmen och ett stort parti av vänstra sidan på den fjärde har blivit borthugget. De flesta av bordplankorna har brutits bort och använts i skoningar, bl.a. i mellanrummen mellan pråmarna. Stenbarriären har varit uppbyggd av stora fältstenar, säkerligen i kallmur. Av barriären finnes nu endast ett par skift kvar, men av dess kraftiga bredd kan man sluta sig till att den varit högre (status 1934). Övrigt: Falsterbohus omnämns för första gången 1311, då borgen intogs och förstördes av hanseaterna. Borgen förefaller ha övergivits någon gång vid mitten av 1500-talet. Falsterbo var under medeltiden en mycket viktig och välbesökt marknadsplats.